m – mage mâge – mage-zoge mage-zoge – Mainz mæjen – mal-gast mal-gëlt – malz– mal-zan – mandel-blüete mandel-bône – manger mangerîe – maniger-hande maniger-hande – mannes-geziugelîn mannes-guot – man-slahtunge man-slahunge – man-zît man-zîtic – marc-vade marc-vuoter – mær-haft marien-rôse – markîs marktes-rëht – martelîen martel-pîn – marwen-lit marzel – mateblez mate-meier – maʒalter-blat maʒalter-boum – mechele mecheler – megerunge megetlach – meien-schîn meien-site – Meilanz meil-banc – meinel meinen – meir mei-rëht – meister-lôn meister-lôs – meiʒel-wunde meiʒen – melissen-waʒʒer Melk – memmendic-heit memorialis – menkelen menkel-hûs – menschen-rucke menschen-schîn – mêr meral – Meridien-lant merîdiês – mer-muschel mërn – mer-swërt mer-swîn – mërze-man mërzen – messîn Messîn – metten metten (?) – mëʒlîn mëʒ-lîne – michelen michel-geræte – miet-man miet-nëmer – mîle2 mîlen – min mîn – minne-bürnende minne-büschel – minne-lîche minne-lîcheit – minnen-schar minnen-schilt – minne-sælec-heit minne-sam – minne-trit minne-trût – minniclîche minnic-lîcheit – mirtel-ber mirtel-boum – misse misse-ahten – misse-gihtic misse-gloube – misse-kleit misse-komen – misse-schiht misse-schrîben – misse-varwe misse-vellic – mist-grape mist-gruobe – mite-gân mite gân – mite-hëllende mite-hëller – mite-redec mite-reden – mite teilen miteteil-haftic – mite-würkærinne miteʒ – mittel-lich mittel-lôs – mitten-künne mitten-tac – miuselîn miuse-loch – molken-slûch molken-topf – môraʒ mörche – morgen-këller morgen-kluc – môrlîn môr-liute – mort-gelîche mort-gërnde – mort-slac mort-gërnde Adj. mort-geschrei stN. mort-ge-sinde stN. mort-giftic Adj. mort-gir Adj. mort-giric Adj. mort-giriclich Adj. mort-gîte Adj. mort-gîtec Adj. mort-gîticlîchen Adv. mort-gîtlîchen Adv. mort-glocke F. mort-grimme Adj. mort-grimmec Adj. mort-grimmelich Adj. mort-grunt stM. mort-gruobe F. mort-haft Adj. mort-heit stF. mort-heʒʒic Adj. mort-hunt stM. mort-hûs stN. mortkeit stF. mort-kiule stF. mort-kolbe swM. mort-krieclich Adj. mort-kûle F. mort-lich Adj. mort-lîche Adv. mort-loch stN. mort-macher stM. mort-meile Adj. mort-meilic Adj. mort-meʒʒer stN. mort-naht stF. mort-ræche Adj. mort-rât stM. mort-ræte Adj. mort-ræʒe Adj. mort-ræʒec Adj. mort-reiʒec Adj. mort-rihter stM. mort-rîve Adj. mort-sam Adj. mort-schâch stM. mort-schâchære stM. mort-schade swM. mort-schal stM. mort-siuche swF. mort-slac stM. mort-slange – mûche mûcheime – müeterîn müeter-lich – mûl-affe mül-ahe – mül-korn mûl-korp – multer multer – munder munder – munt-bor muntbor-rëht – münz-kamerære münz-laube – muote muotec – muot-gelust muot-gelüste – muoʒen muoʒ-ganc – murilegus mûrîn – murzelinc murzeln – mûs-lîchen mûs-ôre – mutzen2 mutzen-gras – myrre
| mort-gërnde Adj. MWV mort-geschrei stN. MWV mort-ge-sinde stN. (1) MWV mort-giftic Adj. (2) MWV mort-gir Adj. (2) MWV mort-giric Adj. (3) MWV mort-giriclich Adj. MWV mort-gîte Adj. (1) MWV mort-gîtec Adj. (10) MWV mort-gîticlîchen Adv. (1) MWV mort-gîtlîchen Adv. mort-glocke F. MWV mort-grimme Adj. (9) MWV mort-grimmec Adj. (3) MWV mort-grimmelich Adj. (2) MWV mort-grunt stM. MWV mort-gruobe F. (3) MWV mort-haft Adj. MWV mort-heit stF. (3) MWV mort-heʒʒic Adj. (2) MWV mort-hunt stM. MWV mort-hûs stN. (2) MWV mortkeit stF. mort-kiule stF. MWV mort-kolbe swM. MWV mort-krieclich Adj. MWV mort-kûle F. MWV mort-lich Adj. (55) MWV mort-lîche Adv. (42) mort-loch stN. (1) MWV mort-macher stM. MWV mort-meile Adj. (1) MWV mort-meilic Adj. MWV mort-meʒʒer stN. MWV mort-naht stF. MWV mort-ræche Adj. (1) MWV mort-rât stM. (3) MWV mort-ræte Adj. (2) MWV mort-ræʒe Adj. (4) MWV mort-ræʒec Adj. (1) MWV mort-reiʒec Adj. (1) MWV mort-rihter stM. MWV mort-rîve Adj. MWV mort-sam Adj. (1) MWV mort-schâch stM. MWV mort-schâchære stM. MWV mort-schade swM. MWV mort-schal stM. (1) MWV mort-siuche swF. MWV mort-slac stM. |